En snabb blick på mitt reseschema avslöjar att jag framför allt blir inbjuden att tala i kyrkor. Och jag älskar att tala i kyrkor, som pastor har jag en hel del jag vill förmedla till Kristi kropp och jag vet att min bok Dokumenterade mirakler redan har hjälpt många som tvivlar på eller är tveksamma till Andens gåvor.
Samtidigt är jag en evangelistisk pastor med ett hjärta för dem som inte tror. Så de senaste två veckorna har varit extra roliga då jag fått tala dels på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och dels på Kulturhuset i Nässjö om Dokumenterade mirakler.
Lunchföreläsningen på KTH var fantastisk, jag har aldrig haft en såpass skeptisk publik förut när jag talat på det här temat och det märktes – de flesta pannor var rynkade hela timmen och få skrattade ens åt mina skämt (som inte är särskilt internkristna, jag tror snarare det handlade om att de var spända).
När vi öppnade upp för frågor var det tydligt att folk hade lyssnat och tagit till sig det jag sa, och de baserade sina invändningar på det. Många stannade kvar efteråt och fortsatte samtalet.
Det hela arrangerades av Kristna Teknologiska Gruppen på högskolan som gör ett fantastiskt arbete för att nå ut till ickekristna studenter. Dagen uppmärksammade händelsen och det har verkat uppmuntrat många att ickekristna får ta del av bokens budskap.
Och sen hade vi Nässjö. Kulturhuset var fullt med alla möjliga människor: kristna, ateister, nyandliga, muslimer… Jag fick presentera huvudargumentet i Dokumenterade miraker och läkaren Lars Mörlid ledde en otroligt bra och konstruktiv frågestund som berörde allt från uteblivna helanden till livsstilens roll för hälsa.
Efter föredraget haglade frågorna och samtalen. Människor berättade om sina egna mirakler, om sina tvivel, om hopp och förtvivlan. Det här är verkligen ett ämne som griper tag i människor. Jag är så tacksam och glad att fler än en upplevde att det jag sagt hjälpte dem balansera tro och verklighet. Guds rike är ”redan nu men ännu inte”.
Jag är väldigt tacksam till Nässjö kristna samarbetsråd och Gå ut mission för att de arrangerade detta så väl och lyckades nå ut till så många. Någon dag innan mötet publicerade de en debattartikel i Smålands dagblad som bland annat sa:
När människor hamnar i kris är det naturligt för många att be till högre makter om hjälp. Få ifrågasätter den psykologiskt positiva effekten av detta, men samtidigt är motståndet stort mot att välkomna sådan bön från sjukvårdens sida. Kritiker menar att sådant ger falskt hopp och att det inte finns vetenskapliga bevis för att bön faktiskt kan bota människor.
Vi menar dock att detta behöver tänkas om. En amerikansk studie från Louis Finkelstein Institute år 2004 visade att två tredjedelar av amerikanska läkare uppmuntrar sina patienter att be, och att drygt hälften menar sig ha sett ”tillfrisknanden hos sina patienter som de skulle beskriva som mirakulösa, det vill säga, vetenskapligt oförklarliga”.
Det finns ungefär en miljon läkare i USA. Studien indikerar alltså att ungefär en halv miljon menar sig ha sett vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden.
Det är verkligen dags för en ny tid där alla människor, troende eller ej, tar böns effekter på hälsa seriöst. Jag ser fram emot att tala på fler offentliga, sekulära arenor framöver om detta viktiga ämne. Här kan du kontakta mig om du har en idé!